Del 1. Vi lever fel på nästan alla sätt — och utvecklar moderna sjukdomar

På många sätt lever vi fantastiska liv i västvärlden idag. Krigen blir färre, våldet har minskat, sjukvården har gjort enorma framsteg, barnadödligheten är nära noll och dödliga, akuta infektionssjukdomar nästan ett minne blott, tekniken tar hand om tunga jobb och möjliggör saker vi inte ens kunde föreställa oss för trettio år sedan.

Samtidigt är inte allt bättre. Något ligger och pyr under ytan. Depression, autoimmuna sjukdomar, diabetes, fetma och andra s.k. välfärdssjukdomar har ökat dramatiskt under de senaste årtiondena. Ökningen kan inte förklaras av genetik då vår arvsmassa knappt har hunnit förändrats under denna korta tid i människans historia. Kroniska sjukdomar har blivit så mycket vanligare under så kort tid att det är tydligt att något annat ligger bakom. Det är inte bara äldre som drabbas och få av alla som jag känner är helt symptomfria.

Vad beror detta på? Jag (och vetenskapen) skulle vilja påstå att detta har en uppsjö av orsaker, men sammanfattningsvis handlar det om att vi helt enkelt lever fel. Många grundläggande mänskliga behov tillfredställs inte i dagens moderna värld där vi lever ett liv som vår genetik inte har hunnit anpassa sig till. Vi behöver ha ett evolutionärt perspektiv. Och ju fler av dessa behov som inte uppfylls desto större är risken för så kallade moderna sjukdomar.

Vad är det då för fel vi gör som utlöser denna typ av ohälsa?

Överflödet av triggers som orsakar moderna sjukdomar

1. Vi äter en kost som homo sapiens inte är anpassad för att bryta ner och ta upp. Energiintaget kommer idag i genomsnitt till 75 % från artfrämmande föda, närmare bestämt spannmål- och mjölkprodukter, socker och raffinerade växtoljor. Sockerintaget har enligt data från Storbritannien och USA ökat från 1,8 kg år 1700 till ∼65 kg år 2000.

2. Maten vi äter tenderar att ha en lägre näringstäthet än deras förindustriella och vilda motsvarigheter. (ref1, ref2ref3, ref4)

3. Vi rör oss för lite. (ref1, ref2)

4. Vi utsätts inte för den flora av mikrober som behövs för att vårt immunförsvar ska utvecklas ordentligt. (ref1, ref2)

5. Vi sover för lite.

6. Många har en förvriden dygnsrytm, självvald eller pga. arbete. (ref1ref2)

7. Vi utsätts och utsätter oss själva för långvarig stress, medan vårt biologiska stressystem är anpassat till kortvarig stress. (ref1, ref2)

8. Vi är för lite i naturen. (ref1, ref2)

9. Vi är för lite i solen (och får D-vitaminbrist). (ref1, ref2, ref3)

10. Vi upplever brist på mening i livet.

11. Vi har brist på socialt sammanhang.

12. Vi utsätts för höga nivåer av kroppsfrämmande ämnen såsom luftföroreningar, bekämpningsmedeltungmetaller och mögelmed mera.

13. Vi överanvänder antibiotika, vilket kan skada vår tarmflora.

14. Vi drar på oss kroniska infektioner i form av bakterier, parasiter, virus och svampar som vårt nedtyngda immunförsvar inte kan hantera, delvis p.g.a. vår kost och livsstil. (ref1ref2)

15) Vi lider av näringsbrist, på grund av

  • försämrat upptag som kommer av inflammation i tarmens epitelceller, i sin tur orsakat av punkt 1 och 13
  • för lågt intag eller produktion (punkt 2 och 9)
  • för hög förbrukning p.g.a. påfrestningar som slukar näringsämnen (punkt 7, 12 och 14).

16) Vi utvecklar dålig tarmhälsa, störningar i tarmfloran samt förhöjd tarmpermeabilitet p.g.a. punkt 1, 2, 4, 7 (ref), 12, 13, 14 och 15. Detta har visats ha en enormt stor roll i utvecklingen av autoimmuna sjukdomar.

Komplexa orsakssamband bakom sjukdom

Det är tydligt att orsakssambanden är komplexa och ibland reciproka, där två fenomen kan orsaka varandra. Näringsbrist kan t.ex. orsaka bristande tarmbarriär som i sin tur kan orsaka dåligt näringsupptag, vilket leder till näringsbrist. Dessutom finns det genetiska variationer hos vissa personer som gör dem extra känsliga för att utveckla t.ex. suboptimal metylering eller problem med igenkänning av kroppsegen vävnad och patogener. Upplevelsen av psykiska och fysiska trauman (såsom skador från bilolyckor eller operationer) kan också orsaka enorma immunproblem.

Allt detta har i forskning visats bidra till inflammation och sjukdom men också psykisk ohälsa – antingen direkt genom att orsaka inflammation eller indirekt genom att försvaga kroppen och dess immunförsvar. Våra hormon-, nerv- och immunsystem liksom våra tarmar, mitokondrier, muskler, hjärna, hud och andra organ och organeller kan påverkas.

Med det sagt tror jag att det sällan räcker att träna mer, sova bättre och träffa vänner för att mota en svår kronisk sjukdom i grinden. Oftast är det mycket starkare krafter än så som driver inflammationsprocessen. Men om man tar hänsyn till grundläggande behov som rörelse, sömn och socialt umgänge så minskar risken för att insjukna och det blir lättare för den som redan är sjuk att lyckas tippa vågskålen åt rätt håll igen och nå god totalhälsa.

Samtidigt måste man vara medveten om vad som är hönan och vad som är ägget. Om man inte orkar träna, har sömnsvårigheter och brist på socialt umgänge så kan det vara resultatet av sjukdom likväl som orsaken. Det är därför det är viktigt att ta ordentlig hänsyn till sjukdomshistoria.

Sjukvården är inte utrustad för att hantera inflammatoriska sjukdomar

Du kanske börjar ana komplexiteten kring kronisk ohälsa. Det är just därför sjukvården ofta inte kan se någon koppling mellan en viss livsstilsfaktor och inflammatorisk sjukdom. Man vill se enkla samband mellan orsak och verkan, allra helst forskning som visar att A (och endast A) orsakar B (och endast B). Jag förstår det; evidensbaserad medicin är en central värdegrund i den konventionella läkekonsten, och det är bra. Men det finns sällan något utrymme för det mer subtila och komplexa när forskningsmetoderna är trubbiga.

Till saken hör också att läkare inte hinner med. De vetenskapliga publikationerna – bitarna till pusslet – finns där men läkarna är för stressade och och har för lite tid. De tyngs av en oerhörd administrativ börda och många bränner ut sig. Att då sätta sig ner och utföra ett solitt detektivarbete för att ta reda på precis vad som orsakat just dina symptom är inget som de har möjlighet till. På vårdcentralen har man vanligen 15 minuter att avklara allt på. Hos en specialist får man mer tid med läkaren, men det innebär inte att de ens där letar efter några grundorsaker. Själv var jag utredd för mina neurologiska symptom i flera timmar på ett av Sveriges toppsjukhus samt på en privat neurologmottagning men ingen övervägde ens att testa mig för borrelia. Vården är ofta helt enkelt för klent utrustad för att hantera komplexiteten i många kroniska sjukdomar.

Publikationerna finns alltså ofta, men ingen hinner läsa dem. Läkare väntar på direktiv uppifrån och får inte alltid gå utanför ramarna. Glöm inte heller att det tar mycket lång tid för forskningsresultat att bli etablerade i praxis. Tiden från upptäckt till etablering brukar kallas “from bench to bedside” (från labbänken till sjuksängen), och den processen tar idag 17 år i genomsnitt. Läkekonsten ligger alltså 17 år efter den medicinska forskningen – i genomsnittsfallet. Och håll följande i minnet: den övervägande majoriteten av publicerade fynd inom medicinsk forskning leder aldrig till någonting alls – inga rekommendationer, inga behandlingsprotokoll, inga nya riktlinjer eller läkemedel. En medicinsk forskare kan publicera flera hundra artiklar under sin karriär utan att något kommer till klinisk användning.

Det är därför du måste släppa tanken på att det är din läkare som ska ta dig ur det här. Inte för att din läkare inte vill dig väl, utan för att hen ytterst sällan har tiden, kunskapen eller tillåtelsen att se bortom sina givna ramar.

Lösningen

Hur bör vi då närma oss problemet?
1. Orsaksanalys – vad har orsakat ohälsa i just ditt fall?
2. Behandla orsaken och reparera skadorna så gott det går.
3. Ta hänsyn till människans evolutionära historia och där det är möjligt försöka återgå till den kost och livsstil vi är anpassade till – och välja de livsstilsförändringar som ger störst vinning för ansträngningen.

I nästa inlägg ska jag berätta om hur inflammation från alla dessa källor bidrar till ohälsa.

Del 2. Inflammationshinken

 

 

Ta en titt på det övriga innehållet:
Konsultationer
Forskningssök, -tolkning och -förmedling
Föredrag
Kontakt
Berättelser från nöjda kunder
Hälsotester
Hälsoformulär


One thought on “Del 1. Vi lever fel på nästan alla sätt — och utvecklar moderna sjukdomar

    Maria said:
    June 3, 2017 at 6:05 pm

    Det låter verkligen intressant allt detta, mycket att reflektera över…
    En bra inramning av de problem vi har just nu, de flesta av oss har nog en övertro på vad sjukvården kan göra, vi lämnar lätt över ansvaret och förväntar oss ett piller som ska lösa allt! Men du visar här på komplexiteten…

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

w

Connecting to %s